Bostadsmarknad som i Wien - ja tack

Jag läser i DN idag om hur bostadsmarknaden i Wien är uppbyggd och tänker att det kunde varit Stockholm. En hyrestrea på 77kvm  kostar ungefär 6500 kronor. Och är tillgänglig, I bostadsbristens Stockholm får en räkna med att köa i ett och ett halvt år. Och när en får lägenhet får en räkna med att punga ut med 11000 i runda slängar!

Hur kan det vara så, kan en undra. Jo, det beror på att bostadsmarknaden är subventionerad i Österrike. Det kostar alltså skattepengar. Och på nåt vis har det ju blivit så här i Sverige att betala skatt är typ det värsta vi kan tänka oss. Vi betalar hellre 250 spänn i månaden för tandläkarförsäkring än betalar en procent mer i skatt...

Kan ett system som Wiens komma till stånd i Sverige? Tveksamt, enligt artikeln i DN var vi bostadsmarknaden i Stockholm på 70-talet ganska nära den som finns i Wien idag med ett stort bestånd hyresrätter till överkomliga priser. Men sen kom utförsäljningarna som började lite smått på 80-talet och tog rejäl fart på 90-talet. Och Stockholmarna var mest ivriga att göra bostadsklipp och protester mot utförsäljningarna drunknade i den privata vinstivern.

Detta är intressant tycker jag, att inte protesterna för det som skedde blev större, Ingen verkade bry sig om att fastigheter reades ut, alltså pengar som kunde gått in i det almänna och kanske byggt det sociala välfärdsnätet så att säga skänktes till privatpersoner som köpte sina hyresrätter i den stora ombildningsivern. Och vet ni vad som hände sen? Byggherrarna i Sverige ville inte bygga hyresrätter för det var olönsamt, de ville bara bygga bostadsrätter. Men eftersom samhället befann (och gör så fortfarande) sig i skriande behov av hyreslägenheter gick staten in och subventionerade byggandet av hyresrätter. Vi tillät två gigantiska läckage ur den gemensamma budgeten för att gynna ett antal privatpersoner som gjorde bostadsklipp i ombildningen. Knasigt, speciellt för den som inte vill betala så mycket till skattepåsen, tycker jag.

Val på söndag

Det är väldigt vad jag funderar och funderar. Tankarna springer på och omkull varandra. Och det är ganska arga tankar. Om vänner och samhälle och om hur vi är emot varandra, vilka ställningstaganden vi gör och varför. Och så undrar jag: vad är det för människor jag omger mig med? Och i nästa stund: vem är jag som tänker så, som dömer dem? Dessa tankar förvirrar och jag känner mig sorgsen.

 Ibland vill jag hålla upp ett plakat med text i stora röda bokstäver som alla kan se, därpå står det: VI ÄR SAMHÄLLET - ALLA VI TILLSAMMANS. Alla som gör brott, alla som skiter i att se, alla som ingriper - INGEN STÅR UTANFÖR - det blir vad vi tillsammans gör det till. Det går inte att skylla på någon annan. Tillsammans väljer vi hur det ska se ut. Vi kan aldrig skylla på några enstaka ruttna delar. Nej, då måste samhällets friska delar ta reda på varför rötan uppstår. Och hela samhället.

Så tror jag. Jag tror på oss, på människan. Jag tror att vi kan göra gott och förbättra. På alla områden. Jag tar med mig den tron till vallokalen på söndag.

Rutavdrag för läxhjälp?

Det kan ju först låta som en bra ide - att kunna köpa hjälp till statligt reducerat pris - men är det verkligen det? Det  oroar mig att skillnaderna mellan de som har och de som inte har blir större. Det handlar om en skola för alla. Alla ska ha möjlighet. Och nej, så är det ju inte nu heller, men vad vinner  i på att förstärka skillnaderna? Borde kanske dessa pengar gå till läxhjälp i skolan?

Dysfunktionell bostadsmarknad

Yvonne Ruwaida från miljöpartiet vill segregera bostadmarknaden . Hon säger att den nuvarande är dysfunktionell.
Men Yvonne Ruwaida, utifrån vilket perspektiv är den dysfunktionell. För oss medborgare? Nej, det kan jag inte förstå. Om man segregerar boendet ännu mer än det är idag, blir det väl ännu mer dysfunktionellt sett ur ett socialt samhällsperspektiv. De med mer inkomst kan välja, de med mindre kan det inte.

Jag är inte för marknadshyror, säger Ruwaida. Nähä? För mig låter det som marknadshyror med tak i alla fall. Och sen kan jag krass konstatera att även om Ruwaida inte är för marknadshyror så är hon för segregation. Dysfunktionellt samhällsbyggande tycker jag!

Igen: ungdomslöner är en dålig idé

Men hur i hela friden kan facken gå in och supporta den rabiata margret-thatcher-kopian Annie Lööv. Nej visst nej, det är ju inte ungdomslöner, det är yrkespraktik. Och den är ju fin: yrkespraktik, men eller hur!? Jag tänker på mina studenter som läser lärlingsutbildning, de har redan yrkespraktik för bövlars! De har ju praktiserat halva sin utbildning. Ska de forsätta göra det då? Men vad är det här för dumheter?  LO tog ju för fabian strid för ungdomslönerna för bara något år sedan. Vad är det som händer?

Återigen: det blir inte fler jobb, det blir bara lägre löner.

Jösses!

22 528

Synen är något ganska viktigt i dagens samhälle. I dagens skola är det viktigt att man ser. Vad läraren skriver på tavlan, att läsa i boken, att kunna läsa av andra människor. Synen är viktig för lärandet och om synen inte är så god behöver man hjälpmedel (ser man inte alls är det en annan situation naturligtvis och man går då i speciellt anpassad studiemiljö). Hjälpmedlet för den som inte ser så bra är glasögon. Men det är dessvärre så att bland barn mellan 6-14 är det inte alla som har det trots att de behöver. Enligt en undersökning från 2009 saknar 22 528 barn i denna ålder glasögon på grund av familjens ekonomi. 2004 togs glasögonbidraget som kunde sökas bort. Idag får familjen gå till socialen för att få hjälp. Barnfattigdomen breder ut sig.

I år sätter riksförbundet Majblomman sin spotlight på detta. Man jobbar för tre saker: fria glasögon till skolbarn, en kostnadsfri skola och ett fint sommarlov. Så köp en majblomma i år och stöd kampen mot barnfattigdomen i Sverige.

Gentrifiering

Läste en halvhetsig debatt om gentrifiering. Något som uppenbarligen sker/skett på Södermalm i Stockholm, Haga i Göteborg och Möllevången i Malmö. Ordväxlingen handlade om huruvida det gick att jämföra Möllan med Söder. För och emot och hit och dit. Men jag behövde först förkovra mig. Vad var nu gentrifiering? Jo alltså, jag förstod ju en del av sammanhanget. Det hade med en förändring av vilka som bodde i området att göra och huruvida de var rika eller mindre rika eller kanske rent av orika. På pengar alltså. Om vilken socialklass som bebodde området helt enkelt. Men ordet. Jag har aldrig tidigare stött på det. Det visar sig att ordet kommer från engelskans gentry - alltså herrskapsfolk, eller överklass om man vill. Här är en mer exakt förklaring:

"gentrifiering, social förändringsprocess som består i att individer med hög socioekonomisk status flyttar till stadsdelar som traditionellt har dominerats av individer ur lägre sociala klasser eller från etniska minoriteter"  - Nationalencyklopedien

Rackarns tråkig historia att områden blir rikemansgetton, jag tror att vi behöver leva tillsammans sida vid sida för att få ett humant samhälle. Men det betyder ju att det inte var bättre när det var en annan socialklass som dominerade heller. Det som gör det ytterligare tråkigt när det är övre medelklass eller så som dominerar är ju att man då har slagit ut möjligheten för att utjämna klass-segregationen. De som inte har pengar kommer aldrig att bo där.

Den halvhetsiga debatten då? Ja, det var väl en pseudodebatt egentligen. Möllan är mindre gentrifierad än Söder, vem tjänar mest i viket område och så vidare. Så den debatten var inte intressant egentligen. Men utvecklingen av bostadsmarknaden och den ökade boendesegregationen, den är intressant den. Och personligen tycker jag att det är där vi ska lägga vår kraft. Ifrågasätta och emotsätta oss den här gentrifieringen!